Gick till stan som vore det 1967.
Förkyldögon. Samma ögon som jag hade på fotona från när jag var typ 5 år och en fotograf kom på besök i den lilla gula villan som var mitt dagis.
Vi gick in till stan över bron idag. Det var inte meningen, ni ser ju att jag har sandaler och inte promenadskor på fötterna, men det hade skett en stor olycka och all trafik var avstängd. Det var märkligt tyst. Det är först när trafiken står still som man inser hur många ljud det brukar vara däruppe.
Efter några svettiga timmar på stan hade spårvagnarna börjat rulla igen och vi åkte hemåt.
Vagnen var full så vi fick stå i mitten, där vagnen har ett dragspel. Det är inte helt lätt att balansera på den där snurrplattan, och precis när jag sa det högt började jag vingla. För att inte ramla rätt in i väggen krängde jag till och råkade hamna på en kvinna som satt på sätet bakom.
Hon blev skitförbannad. Svor en massa. Jag bad om ursäkt. Hon fortsatte muttra och ge mig hatiska blickar. Då blev jag irriterad. Sa Trodde du jag gjorde det med meningen eller?
Hon bara blängde. David påpekade att hon hade hörlurar på sig och förmodligen inte hörde vad jag sa. Hon fortsatte stirra på mig som om jag var djävulens avkomma. Ignorant och elak var hon.
Vi flyttade på oss en bit längre in i gången.

Sen sa David att han läst en studie som säger att folk blir argare och begår fler mord om det är väldigt varmt ute...

Det har varit bröllop idag. Visste ni det? Höhöhö...
Jag hade planerat att ignorera allt vad kungabröllop heter men en otäck migränattack förpassade mig till soffan och då blev det som så att jag såg en del av spektaklet. Och tänk, jag blev lite rörd också! Det betyder visserligen inte mycket när det gäller mig, mitt lättrörda skrälle.

Vykortet ovan med pappa Kungen, lilla Vickan och ståtliga pållen är mitt bidrag till dagens bröllopsyra.
Längre än så vill jag inte sträcka mig för även om kärleken är vacker och det är fantastiskt hur kungafamiljen så fint bevarar svensk historia i allt vad tiaror, slöjor, mattor och porslin heter, så är jag inte det minsta förtjust i kungahuset som institution. Människor är människor och bör inte uppdelas i Hovet och Folket. Tänk att inte vara en del av folket? Det är ju en skitäcklig tanke!
Och nu får väl Prins Daniel inte vara med och rösta längre? Ha ha! Där fick du, Daniel!


(Nu ska jag fortsätta vårda mitt arma huvud och förhoppningsvis få sova en prinsesslik sömn.)

Hattarna jag fyndade på loppis igår. Den röda, den ljusblå och den svarta som Camilla har på sig. De kostade tio kronor styck. Nästan skamligt billigt!
Himla trist att folk inte använder hattar på samma vis idag. Jag planerar att flanera i parker med den ljusblå hatten på huvudet och ett parasoll i handen. Visst kan ni se det framför er?

Det är ju rojalistfeber i Sverige nu. Jag hakar givetvis på trenden.
I högen bland mina vykort, kategorin roliga sådana, har jag ett gäng kort föreställande kungafamiljen.

Så i denna, minst sagt, galna kungafamiljshysterin bidrar jag till vansinnet med Veckans vykort - Bröllopsspecial!
Pappa Kungen har rufsigt hår, uppknäppt skjorta och ingen vigselring på fingret. Silvia har en fantastiskt fin klänning som jag hemskt gärna skulle vilja ha. Och Vickan har en trulig min.