Symaskinsluckan. Den lär jag bli tvungen att öppna en miljon gånger ikväll när den jäkla tråden trasslar in sig i den jäkla trådhållaren. Jag blir hemsk när jag syr. Jag svär som satan. Så in i helvete mycket, svär jag.
Sen blir det snyggt och jag blir glad. Då svär jag lite över hur jävla bra jag är.
Hoppsan! Jag glömde censursknappen. Kan jag slå på den nu istället?
*BEEEEEEP*
Jag blir jävligt upprörd när jag syr jag med alltså. Symaskinsfanskapet gör ju sällan som man säger.
Ja, vad är det med det egentligen! Skitkass på att lyssna liksom! Hyfs, borde man lära den!
Å andra sidan skulle jag vilja ha en så stadig och fin symaskin som du har! Jag har inte ens en jävla symaskin. Och mammas förstår mig inte. Vi har jävligt allvarliga kommunikationsproblem alltså.
Love you Lotta, totally fucking love you!! Jag blir så glad av lucköppningen!!
Lisa: Ja, min har tidigare ägts av en syslöjdslärare. Bara det,liksom! Och dessutom är det ju samma modell som vi hade i skolan, underlättar när man ska trä med sytråden.
Louise: Åhhh, du gör mig glad! Jag säger tackelitack! Och kram också!
Det måste ju finnas mer spännande luckor på en symsakin? :)
Det finns många luckor men detta var helt klart den mest intressanta på symaskinen. Varje sak får bara en lucka, förstår du väl! Annars vore det inte rättvist mot alla andra luckor som inte får chansen att visa upp sig.