Fick idag ett mail från Videomarathon. Att vi inte är en av vinnarna.
Det var ju tråkigt. Men det konstigaste av allt är väl varför de berättar det INNAN den stora prisutdelningen i Köpenhamn som vi skulle på. Vad var då poängen med nomineringen överhuvudtaget?
Hade det inte varit roligare att meddela vinnarna då istället? Under festliga omständigheter.
Vi hade inga större förhoppningar att vinna, men det hade ju varit fint att få hoppas lite. Att alla som kommer dit är på samma nivå, inte vinnare och förlorare redan från början.
Nu känns det inte ens roligt att åka till Köpenhamn längre.
Knasigast ändå var att vi trodde en norsk film om en professionell syndabock skulle vinna. Istället vann en annan norsk film som OCKSÅ handlar om en professionell syndabock! En som inte var lika bra.
Fel norska professionella syndabocksfilm vann helt enkelt. Det är det jag säger vid alla filmtävlingar...
Ja, crazy var ordet.
Inobords vet vi ju alla vem som var bäst. Ändå.
Ja. det förstås...