Det var olycksbådande mörkt i Brunnsparken klockan 17 idag. Jag vet inte vad som skulle till att hända, men vi tog första bästa spårvagn hem.
På ett säte vid fönstret satt en ung man. Han pratade i telefon. Berättade att han bråkat med poliser i Malmö. Blivit avklädd och kroppsvisiterad, anmäld för mordförsök och skulle till rätten nu igen den här veckan. Och de hade undrat var alla pengar kommit ifrån. Och sagt Vi VET att du jobbar med narkotika.
Han var nog stolt på nåt vis. För annars ringer man väl inte tre personer och pratar öppet på en spårvagn om att man gjort sig skyldig till hot mot polisman? Ibland sänkte han rösten och lutade sig liksom närmare fönstret för att han inte ville bli hörd av alla som var på väg hem från sina arbeten.. Det var lite roligt, tyckte vi. Och lite tragiskt också.