Så vackert kan det vara på Hisingen, minsann.
Tog en söndagspromenad mot Slättadamm och Hisingeparken. Hade inte varit där innan och det var överraskande vackert.
Vi gick runt dammen, vi och diverse pensionärer och hundägare, och det var så tyst och fridfullt. Och när det började dugga lätt så lät det som syrsor som spelade på vattenytan.
Regnet blev ihärdigare och jag förbannade mig själv för att ha kofta istället för jacka på mig.
På väg hem från parken var regnet inte längre mysigt. Vi stod under ett träd och skulade. Några träd bredvid oss satt en gubbe på sin rollator och väntade på att regnet skulle avta.
Men det blev förstås bara värre.
David fick den fina idén att springa in i en port och gömma oss, men den var alldeles för smal så regnet strilade rätt ner i urringningen på mig. Himla skoj, hörru du!
Sprang tvärs över gräsmattan genom det värsta ösregnet på länge, tills vi stod i säkerhet under en balkong.
Och där stod vi.
I kanske en kvart.
Jag tog fina bilder på David när han väntar.
När det till slut var fritt fram gick vi hem och lagade en väldigt god grönsakssoppa.
Nu värmer jag mig med en kopp te och snart ska jag sätta igång med ett par örhängen.