Blöt Lotta, med mascaran på ögonlocken. Immig kameralins.
Promenaden som började så bra övergick efter hälften av sträckan till blöt och blåsig plåga.
Först kom regnet. Ett lite lätt duggande blev till häftigt regnande. När jag kände mig mer än tillräckligt kall och blöt förvandlades regnet till is, piskandes in i mitt ansikte. Byxorna vägde säkert ett kilo mer av vätan, och kapuschongen ville bara inte stanna uppe.
Och när jag kunde skymta huset i fjärran var det dags för snöstorm.
Bet ihop, fäste blicken i marken och pressade mig fram genom blåsten hem till raggsockar och storkofta.