Ytterligare en loppisrunda idag. Tyvärr var den inte lika givande som gårdagens.
Vi lyssnade på ett av mina vaga minnen som sa att det finns en loppis vid vägen mot Mölndal. Det vaga minnet hade rätt.
Ett ställe där man välkomnades av den här vyn som fick mig att tänka på gamla skivomslag från 90-talet. Det enda som fattades var en sliten soffa. Och ett band, förstås.
Sakerna på den här loppisen var inte av det fräschaste slaget så att stackars Wilhelm Pepper hade kasserats var nästan överraskande.
Men så såg han ju också vansinnigt tjusig ut där han stod, lutad mot en turkosblå container.
Eftersom inga tangenter funkade så fick väl käre Wilhelm förlita sig på sitt vackra utseende istället.