I den konstgjorda dammen samlas löven i drivor som vore det höst året runt. Molnen kikar in i bild. Ett vitt moln kan väl aldrig bära aska? Det luktar hästbajs i en stad där allas vårt kära askmoln drar förbi över våra huvuden.
Det är inget krig som för jordens länder samman. Det är en vulkan på Island.
Ibland behöver vi påminnas om att länderna hänger ihop. Att vi inte är landsgränser och försvar. Vi är ett och samma klot och något som händer i ett land som vi känner till för deras hästar, en säregen sångerska och folksagors skull, kan påverka människor långt långt bort.
Och det måste ändå vara skönt för himlen att få vila en liten stund. Mot avgaserna som är som cigarettrök för molnens lungor.