Av 900 bilder genomgångna och redigerade lades 255 i en mapp. En ny mapp bildades och i den hamnade 75 av de 255. Sedan bantades den mappen ner till 63. Här kan ni se 10 av de 63.
Det kommer dyka upp ett album med alla bilderna här så småningom.
Jag känner mig stolt och glad över detta projektet. Det är alltid nervöst att lämna över något man arbetat hårt med och när kläddesignern ifråga meddelar att han älskar bilderna blir jag så himla himla lycklig.

Min vän Erik Josefsson har precis gått ut Textilhögskolan i Borås och gör fantastiska kläder. För några veckor sedan undrade han om jag ville fota hans senaste kollektion och om möjligen "min" modell Sydafrika skulle vilja bära hans klänningar. Sån himla tur att Sydafrika skulle till Sverige just nu!
Idag var det alltså dags för photoshoot, och givetvis ville jag återvända till min absoluta favoritplats på den allra mest misskötta delen av Hisingen.
Vädret har varit synnerligen bråkstakigt idag men med David som reflexskärmshållare lyckades vi fånga solen.
Jag har tagit ca 950 bilder idag. Mycket att gå igenom och redigera, men här har ni några smakprov.
Vad tycks?

Jag måste visa mer av bilderna från igår för jag är så himla stolt över resultatet, och Becka är så vansinnigt vacker!.
Jag ärvde en pigtittare efter min mormor. Spegelglaset är gammalt och har fläckar och andra skavanker. När jag fotograferade Becka igår tog jag vara på hur ljuset blänkte i spegelytan och alla de där små skönhetsfläckarna som glaset fått genom åren.
Idag när jag kollade igenom bilderna blev jag glatt överraskad när jag upptäckte att spegelbilden såg ut som ett sånt där vackert porträttfoto som man de tog förr i tiden. Ni vet sådana där vykort tagna i en fotostudio av en fotograf som gömde sig under ett skynke bakom kameran.

Jag hade alltså lyckats få fram det som sådana där fuskfilter försöker åstadkomma utan något som helst fusk!
Jag är inte så förtjust i tanken att lägga på filter på mina bilder i efterhand. Jag vet inte riktigt varför egentligen, för jag kan tycka det är jättesnyggt när andra gör det, men jag kommer inte ifrån känslan av att ha tagit en genväg till något.
Säkert av samma anledning som varför jag inte gillar att köpa nya möbler som SER gamla ut utan att vara det. Det är ju ingen vits med det liksom! Vad är jakten och spänningen i det?
De här bilderna har jag tagit helt själv och genom att tänka till lite har jag lyckats skapa det jag ville utan att behöva ta till någon sorts efterkonstruktion.
Det är äkta. Och det gör mig väldigt stolt.

Och sedan ser Becka verkligen oerhört graceful ut! Hon kommer bli utnyttjad många gånger av mig, det är ett som är säkert!

Igår fotograferade jag min fina vän Becka. Vi har känt varandra länge och det var som alltid fnissigt och roligt. Jag har aldrig fotat henne innan och det visade sig vara hur lätt som helst! Så himla vacker människa!
Och vet ni, jag har knappt fixat nåt på bilderna! Inga filter, inget photoshoppande. Det var så här bilderna blev i kameran.
Jag älskar hur hennes spegelbild blev så soft och fin.
Hon ser ut lite som en renässansmålning, tycker jag.