Och nu lyssnar jag på Donovan Blue is the colour of the sky in the morning when we rise. Jo pyttsan!
Blue is the colour of the pants in the evening when i stand barefoot on the balcony taking pictures of neighbours clothes, more likely.

Men det låter inte lika bra kanske.

Igår plockade jag förgätmigej i någons rabatt. Förlåt. Jag kunde inte låta bli.
Förgätmigej. Glöm mig aldrig. Det kanske de inte gör heller, rabattägarna.
Många, små, perfekta blå blommor. Jag glömmer bort förgätmigejen när jag ska räkna upp mina favoritblommor. Orättvist. Med ett sånt namn borde den ju stanna i minnet.
Magnolia. Syren. Körsbär. Kastanj. Och så förgätmigej. Förlåt. Jag ska aldrig glömma dig igen.

Köpte jordgubbar på torget idag. Det fanns två olika sorter. En som inte doftade och en som doftade ljuvligt. Jag valde den senare. Köpte med mig ananas och bar under armen medan jag åt av mina jordgubbar. Årets första. Och de smakade på riktigt!
PÃ¥ riktigt!
Kvartersfyllona satt på bänken i körsbärsallén.
Fyllon har antingen lokal dialekt eller finsk brytning. Det verkar vara lag på det. A-lag.
Vi passerar. Jag äter jordgubbar och har bara ben och en ananas under armen. En av de med lokal dialekt utbrister: Jordgubbar och ananas! Det såg somrigt ut!
Ja visst gör det, sa jag glatt och spottade ut jordubbsblast på stigen.

En sprucken utsikt igen. Jag gillar sådana. Spårvagnskurarna i stan förser mig allt som oftast med vackra sprickor. Som här och här.
Denna dag glittrar solen som pärlor i hundratals sammanhållna skärvor. Hur skulle jag kunna motstå?

Så där gör man väl ändå inte!?
Håll dig till Containrar där fattiga barn inte blir utan kläder för att du hittar saker! Som den här killen, han har fattat grejen.

Men tack ändå, du var rolig att fotografera. Det tyckte tanten som gick förbi också. Hon log mot mig. Så du gjorde faktiskt att jag fick ett leende från en främling idag. Och för det får jag tacka dig.