Sitter på jobbet en fredagskväll och plötsligt plingar det till i mobilen. Ett mail från David. Vad har han nu hittat på?
Han fick lite tråkigt och hittade två döda getingar på fönsterbläcket. Ett macro-objektiv och ett par småskyltar och så var kvällen komplett. Helt vanligt.
Shit, alltså. Jag är nåt så in i hästväg kär i den mannen och hans galna hjärna.
Igår var jag på IKEA. Köpte fyra röda köksstolar och en David.

Äpplet är till chefen.
För några månader sedan när David frågade mig om jag sett till tejpen sa jag lite skämtsamt att
Den ligger i mitt kontor och pekade på plastkassen som står bredvid soffbordet där jag brukar sitta och jobba. Skämtet har upprepats så många gånger att vi numera säger så helt allvarligt när vi talar om den platsen.
Kontoret har sedan dess utökats till två plastkassar och en större skokartong.
Förstår ni hur mycket jag längtar tills vi flyttar och jag får ett arbetsrum?
Nio dagar kvar nu...
Inte så rädd som hon ser ut.
Jag gillar inte sport. Jag hatar sport.
Döm om min förtjusning när jag idag fick följa med jobbet på fotbollsmatch.
Grunden Bois mötte "Kändislaget" som bestod av bland andra Glenn Hysén, Harald Treutiger och Galenskaparnas Knut Agnred.
När jag var liten var jag kär i Knut.
Varje gång Knut, som var kändislagets målvakt, räddade en boll visade han sin bara överkropp för publiken.
Man skulle alltså kunna säga att jag har fått en lite annorlunda syn på fotboll idag.
hahaha vad härligt
Vi förstår dig.
Jag förstår dig verkligen!
Eller hur!? Jag fnissar fortfarande åt hur fantastiskt det här är. Åh, David! <3
Dauid e knas. O alskad.
YICci9 http://fb7Vrp92nNkdpv8r6cmBva.com
YICci9 http://fb7Vrp92nNkdpv8r6cmBva.com