Dagens lucka är vansinnigt spännande. Vindsluckan!
Vi har aldrig öppnat den förr!
David är ett geni och kommer på att ett av hans dörrhandtag skulle kunna fungera som nyckel.
Så han skruvade loss handtaget, ställde sig på en stol i trappuppgången med starka lampor riktade mot taket och började låsa upp luckan medan jag stod nedanför och fotade och fnittrade. Så gör man en spännande lördagkväll och julkalenderlucka i ett!
Och nu vet vi hur det ser ut uppe på vinden också. Lite besvikna. Hade hoppats på en massa döda kroppar eller en kista med guldpengar. Nåt av det.
Luckan till det förflutna, skulle man kunna säga. Några av alla
mina dagböcker. En från mellanstadiet, en från högstadiet och en från gymnasiet. Och några till. (Jag har så många dagböcker att de finns på tre ställen)
Den här luckan får bara jag öppna. Så känn er privilegierade.
När det går hål på mina oanvända, splitternya, 229 kronors, kornblå strumpbyxor då svär jag lite (mycket) (högt) (jag stampar lite i golvet (mycket) också) och sen går jag och öppnar sytrådsluckan.
Jag vet att många av er har väntat på den: Köksluckan!
Tusan så läskigt!
I know!
Åååååh, sjukt spännande! Jag har i sex års tid, varje gång jag var i trapphuset, undrat vad som fanna på vinden. Bra jobbat!
Ha ha! Ja just det ja! Det var sovrumsdörrens handtag som fick agera nyckel förövrigt. Vi är glada att äventyret var till nytta för andra också.
Min bror är genialisk han!
Ja, han är ju det. Men säg inte det till honom, han blir så mallig då.