Härom dagen köpte jag ett nytt slags balsam i en hårvårdsserie som jag tycker väldigt mycket om. Testade det igår morse och tänkte Hoppsan! Det här luktar tantfrisersalong! Sköljde ordentligt, klädde på mig och fortsatte med dagen i ständigt sällskap av tantparfymlukten.
Den gav sig aldrig! Stanken blev bara starkare och starkare och jag kände mig jagad. Kunde ju inte på något vis komma ifrån lukten.
Tvättade av ansiktet i hopp om förbättring. Men nä.
Fick huvudvärk och blev lättirriterad. Vid midnatt höll jag på att få panik så jag duschade och tvättade håret med ett shampoo som luktar milt bubbelgum. Men vet ni, håret luktade inte bubbelgum efteråt, det luktade tantparfym.
Hade svårt att sova. Drömde om illaluktande saker.
I morse tränade jag och duschade av mig och tänkte att nu, NU ska väl lukten ändå försvinna! Men NÄHÄDÅ!
Jag blir tokig. Det är så starkt att jag inte kan tänka på nåt annat. Jag är förföljd!
Snälla, LÅT MIG VARA!!!!!

Jag är väldigt stolt över den nedersta berlocken. Fyrkantig botten med en pärla som man kan flytta runt på. Som sådana där kulramar ni vet, fast för vuxna (som bara kan räkna till ett...)!
Fick snilleblixten igår och som alltid när jag får en idé och den fungerar blir jag lika delar skrytnöjd som asförvånad. Det funkade!

Solrosberlocken på översta bilderna känns lite annorlunda också, för att vara mig. Är inte annars så förtjust i Gulligt, men det kan ju faktiskt vara både gulligt och vilt på en gång.
Jag tror det är min längtan efter vårblomster som får mig att göra solrosformade berlocker.

Ett nytt slags halsband. Som liksom tiltar lite och lägger sig så fint i halsgropen. Som en svala ser den ut, tycker jag. En svala i flykt. Eller en skärva. Det var ju så den var tänkt från början, men det är ju det som är så fint: Att man kan ha hur tydliga tankar som helst men i slutändan blir det som det vill. Tolkningsmöjligheterna är oändliga.

och här hittar ni det, om ni blir köpsugna.

Den här berlocken kan man köpa här om man vill.
Jag tycker det blev väldigt vackert med den gamla spelkulan inuti. Har haft den länge nu men inte hittat rätt tillfälle. Ibland känner jag mig liksom lite snål med sådant. Typ Den här är alldeles för fin för att slösa bort! Så ligger den i en ask och mognar någon månad eller nåt år, och sen en dag känns det alldeles rätt. Man tvekar inte ens en liten sekund!

Jag tänker mig den här berlocken som ett kattöga man kan ha om halsen för de tillfällen man vill kika runt hörn på ett smidigt vis...