En tvättlina med klädnypor i solnedgång kan få min fantasi att rusa.
Fåglar på tråd, i samförstånd. Snart lyfter vi, snart flyger vi.
Men inte nu, vi väntar tills solen gått ned bakom kullarna.

Jag vill bo här med. I det gröna ljuset. Med gardiner av löv. Man är helt skyddad därinne, man kan spionera ifred.
Tror ni de skulle märka om jag kom dit med en stor lastbil och fraktade bort hela lusthuset? Körde det från Vittskövle, Österlen, till Hisingen, Göteborg?
Det skulle passa bra precis nedanför min balkong, istället för den fula parkeringen som är där nu.
Ja, så gör vi.

I Vittskövle har de ett slott. Jag vill också ha ett slott.
Det hade passat mig utmärkt. Bara jag slapp dammsuga. Och klippa gräset i slottsträdgården.

Davids intervjuteknik funkar sådär. Tjurkalven pratar inte på kommando.