Det har öppnat en ny affär på vårväderstorget med hur mycket frukt och grönt som helst! Jag upplever lycka när jag plockar åt mig av allsköns godsaker.
Har saknat en sådan här affär i Göteborg. I Lund finns en grönsaksbutik som är vida berömd i Lund. I folkmun kallas affären för Turken i gränden.
Turken i gränden är dock ingen turk. Han är libanes, men det låter inte lika snitsigt antar jag, för det fastnade aldrig.
En av männen som ägde den butiken brukade alltid vissla så fint medan han kärleksfullt klippte bort övermogna vindruvor från klasarna som låg i lådor längs med huset.
En annan av männen som jobbade där flirtade med alla kvinnor som handlade av honom. Inte på ett otrevligt vis, mer på ett människoälskande sätt.
Jag var en regelbunden kund där och det är ett av mina finaste minnen från Lund. Att promenera till Turken i gränden och köpa frukt, grönt, underbara oliver och feta-ost och sedan promenera hem igen och göra tonfisksallad till middag och fruktsallad till efterrätt.

I Göteborg finns det många småbutiker men fram till idag har jag inte hittat någon affär med lika fint utbud som min favoritaffär i Lund. Det var ren och skär lycka idag, ska ni veta.
Firade genom att promenera hem och göra tonfisksallad. Till efterrätt blir det en lustig så kallad doughnut-persika.

Och med de orden säger vi Hurra för Hisingen än en gång!

Tjuvlyssnat från en balkong på Hisingen. Två män och en kvinna passerar. Det är högljutt och onyktert. Den ena mannen utbrister:
Jag har suttit i fängelse i 17 år, jag är ingen småpotatis!!

Mina muskler värkte efter ett hårt träningspass. Alla muskler. Även de där man allt som oftast upptäcker på nytt efter att de varit bortglömda en tid. Migrän hade plågat mitt huvud under ett dygn. Nu hade regnet kommit och lyft det onda, bort från mig.
Matkassar fyllda med fredagsmat. Vi sneddade över gräsmattan. Genom ett biskopsgården som såg ovanligt grått och ensamt ut.
Värmen som möter en när man kommer in genom dörren, matos och ljudet av stekpannor, skärbrädor, durkslag. Allt sånt som får en att trivas. Kärlek.
Mat i magen och en fin film. Frankie & Johnny. Människoöden, ensamhet, sorg. Och kärlek som värmer upp allt det gråa.

Ett virrvarr av bärande metall. En trappa som leder ingenstans. Däruppe - en himmel precis innan regn. Ett starkt ljus som bländar mina ögon. Mina ögon som ser konst i en trappa man helst inte går barfota i.