Igår var jag i stadsdelshuset för att hämta nycklarna till min arbetsplats. Under mina fyra år som anställd har jag varit där ett antal gånger. Anställningsintervju, möten, något snabbt ärende, hämta något, lämna något.
Så igår gick jag vant in genom dörren, förbi vakten i receptionen och fram till den låsta glasdörren med gardiner framför. Knackade på och väntade.
En äldre kvinna jag aldrig träffat tidigare öppnade och jag presenterade mig och berättade att jag skulle hämta nycklarna av Pia.
Pia? sa kvinnan. Här finns ingen Pia.
Jo, hon jobbar här på vikarieenheten ibland och hon smsasde mig att jag skulle hämta nycklarna här.
Vikarieenhet? Nä, det finns ingen sådan här. Är du säker på att du gått till rätt adress? sa kvinnan med en röst som om hon talade till ett litet barn.
Vid det här läget började allt kännas väldigt märkligt. Ja, jag var så himla säker det bara går att vara. Jag har ju varit här massor av gånger!
Då kom en man förbi och den äldre kvinnan stoppar honom och frågade: Vet du nån Pia som ska jobba här? Hon säger att hon ska till en Pia som ska jobba på nån vikarieenhet
-Nä, här finns ingen som heter Pia. Vad då för vikarieenhet? Här finns ingen sådan.
Jag får till slut gå innanför dörren och helt plötsligt ser jag små skillnader från när jag var där senast. Andra saker på dörrarna, det hänger kläder på väggarna, det har det aldrig gjort innan. Men likväl: jag VET att jag har gått till rätt plats. För jag har väl inte blivit galen?
Kvinnan talar till mig som jag vore lite granna korkad. För henne verkar det uppenbart att hon har med en lite smådum människa att göra.
Själv börjar jag bli lite stressad för jag måste verkligen åka till jobbet nu om jag ska hinna.
Vi går ut till receptionen. Kvinnan säger till vakten innanför luckan:Hon ska till nån Pia på nån Vikarieenhet. Hon påstår att det är här. Haha, hon säger att hon är säker men här har ju aldrig funnits nån vikarieenhet!
Då tittar vakten på mig och säger: Jo, de var här innan men det har flyttat en våning upp.
Jag fyrar av ett triumferande leende och susar upp för trapporna samtidigt som jag hör den äldre kvinnan skratta nervöst och lite skamset i bakgrunden.