Igår kväll tog David och jag en aftontur till Vik. Vi gick vår gamla kvällspromenad och det var precis som alla år tidigare. Tänk att en plats kan kännas som så mycket hemma trots att man bara är där några futtiga veckor om året!? Och i år har ju varit helt annorlunda eftersom vi nu har ett hus i Rörum och inte hyr en stuga i Vik. Att ändå snabbt kunna finnas vid vattnet och den grova stranden känns bra i själen.
Vi satt på stenfortet och tittade på havet, jag plockade strandväxter som torkat/kommer torka på ett vackert vis och så förstörde jag (förmodligen) min nygamla analoga kamera och svor lite över den förlorade filmrullen som givetvis skulle varit helt perfekt.
Idag åkte vi hem. Hem till spårarbeten, thaimat och snabbt internet. Det är skönt att vara hemma. Och det kommer bli skönt att åka tillbaks, tidigare än vanligt.

Ps: Tygkassen är från Fieldguided och har ett underbart Kate Bush-citat på sig. Jag älskar den för den rymmer många loppisfynd. Skorna fick också plats när jag ville gå barfota i sanden.